Hög kronkurs

Dagens kronkurs är hög i förhållande till de två stora valutorna US Dollar och Euro. Frågan man ställer sig är om detta är bra eller dåligt. Svaret är inte enkelt utan mycket beroende mycket på vem du frågar.

 

Vad det gäller euron låg den ganska stabilt mellan 9.00 – 9.50 SEK under åren 2002 – 2007. Under finanskrisen 2009 försvagades kronan och en euro kostade över 11 SEK. Sedan har kronan stadigt förstärkts mot euron och är nu nere i cirka 8.50 SEK.  Se figuren nedan.      

Klicka på bilden för större storlek.

 

 

Vad det gäller US Dollar så blev den mycket dyr under IT-kraschen 2001 och var uppe i 10.50 SEK. Därefter har dollarn sjunkit och var nere i 6 kronor före finanskrisen. Under finanskrisen blev dollarn åter dyrare och var uppe i 9 kronor för att åter vända ner och är nu nere i cirka 6.30 SEK.

Klicka å bilden för större storlek.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tendensen tidigare har varit att kronan försvagats avsevärt under perioder då världsekonomin gått ner som t.ex. vid IT-kraschen 2001 och finanskrisen 2009. Vid dippen under 2011 kan vi inte se samma mönster. Trots ekonomisk nedgång är kronan faktiskt fortfarande stark. Tydligen har kronan som valuta blivit uppgraderad och betraktas i mindre utsträckning som en skvalpvaluta som man flyr under kristider. Snarare har det blivit tvärtom.

 

En av anledningarna till den på senare tid stabila kronan är att de offentliga finanserna är stabila och att de svenska bankernas risker har reducerats, t.ex. bankernas risker mot Baltikum är mycket mindre och riskerna mot PIGS-länderna är små. Det är helt enkelt så att det blivit mindre risk att investera i Sverige med kronan som bas.

 

En kronförstärkning minskar däremot den svenska exportindustrins konkurrenskraft. Det är dock inte helt överblickbart då de stora internationella exportföretagen har tillverkning i många länder med olika valutor och har valutasäkring av sin försäljning. Helt klart är dock att en stärkt krona påverkar exportföretagen negativt och därmed företagens kursutveckling.

 

På längre sikt kan dock en stark krona få positiva effekter för svensk ekonomi genom större investeringar i Sverige. Både genom att medel kommer från utlandet och genom att medel stannar kvar i Sverige och inte investeras i utlandet. T.ex. det kan ge ökade investeringar i svensk infrastruktur och bostadsbyggande.

 

Sammanfattningsvis har en stark krona både negativa och positiva effekter på Sverige. En stark krona kan bromsa den ekonomiska utvecklingen men den kan också på längre sikt bidra till ökade investeringar i Sverige.

Hexagon

Hexagon tillhör en av mina favoriter och är mitt tredje största innehav (8 %). Att bolaget intresserar mig beror naturligtvis att jag tror på deras produkter och affärside. Dessutom har företaget en kompetent ledning som levererar.

 

Hexagon är ett företag inriktad på avancerad mätteknik med tre huvudområden: Geosystems, Metrology och Technology. Områdena är var för sig inte vattentäta skott utan hänger ihop på ett intressant sätt.

Geosystems arbetar med mätning, lagring, analysering och presentation av flerdimensionell data relaterad till någon form av position. Tillämpningsområden finns vid projektering och underhåll av infrastruktur. Här är utveckling av infrastruktur i Asien drivande.

Metrology arbetar med industriella mätsystem. Området drivs av tillämpningar inom fordons- och flygindustrin.

Technology levererar mjukvara inom geotillämningar. Tillämningar finns inom olja, gas, gruvdrift och marina sektorn. Tillväxten drivs ett ökat behov av energi, stigande oljepriser och ökat krav på säkerhet.

Rapporten för 2012-Q4 redovisar att nettoförsäljningen på 629 MSEK som kan jämföras med 592 MSEK för 2011-Q4. En ökning på 4 %. Vad det gäller nettovinsten blev den 101 MSEK att jämföras med 85 MSEK för 2011-Q4. Det motsvaras av en ökning på 17 %.

Vid bolagets konferens efter presentation av rapporten meddelade företagets vd Ola Rollen:

• Hexagons långsiktiga mål är att öka bruttomarginalen från dagens 56 % till framtida 60 %.

• Tillväxten som idag ligger på 5 – 6 % kommer sannolikt att öka med cirka 1 %.

Med dagen tillväxt kommer företaget att nå en omsättning år 2015 motsvarande 2.9 miljarder euro. Målet är att nå en omsättning 3.5 miljarder euro år 2015. Rollen kommenterade inte differensen men en trolig tolkning är att företaget planerar att växa även genom förvärv av andra bolag.

Trots att det finns mycket positivt att säga om bolaget finns det knepigheter som man ska vara tydlig med. I balansräkningen för 2012 redovisas en post som kallas ”Immateriella anläggningstillgångar” på drygt 3 931 miljarder euro. Det är 72 % av summan av alla tillgångar. Det handlar om tillgångar som inte är reella och lätt kan bli mindre värda. För mig är det en hög siffra som man borde försöka skriva ned.

Ökat i samband med dipp

Har passat på att öka mitt innehavet i två bolag i samband med aktiedipp. Det gäller stålföretaget SSAB och det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk.
 

SSAB rapporterade för 2012-Q4 i fredags. Aktien föll 5 % på rapporten. Försäljningen för 2012-Q4 rapporterades till 8 354 Mkr vilket kan jämföras med 10 898 Mkr för 2011-Q4.  Rörelseresultatet för 2012-Q4 uppgick till – 655 Mkr vilken kan jämföras med – 98 Mkr för 2011-Q4. Således företaget rapporterar ett avsevärt försämrat resultat för 2012-Q4 om man jämför med 2011-Q4.

Bolaget har under senaste åren gjort stora intressanta investeringar i en ny kylanläggning i Borlänge. Anläggningen är nu i drift och man kan producera stål av en helt annan kvalité än tidigare och med mycket bättre vinstmarginal än vanligt kolstål. Örat mot verkstadsgolvet indikerar att det efter nyår snurrar på bättre vad det gäller varmvalsningen.

Idag faller Novo Nordisk med 15 %. Detta sedan bolaget rapporterat att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tillkänngivet att insulinpreparaten Tresiba och Ryzodeg från Novo Nordisk inte blir godkänt i USA. Det krävs ytterligare studier vad det gäller hjärtsäkerhet för att myndigheterna i USA skall godkänna preparaten.

Då de båda läkemedlen redan är godkända i Japan, Mexiko och hela EU vore det ytterst förvånande om de inte också blir godkända i USA efter ytterligare kompletteringar i ansökan.

Industriproduktionsindex och Industrins orderingång

Statistik över industriproduktionsindex (IPI) och industrins orderingång tas fram av Statistiska Centralbyrån varje månad. Statistiken bygger på webbaserade enkätundersökningar från cirka 2 300 företag. Svarsfrekvensen brukar vara ungefär 80 – 85 % och tar man hänsyn till företagens storlek ligger det på cirka 90 %.

 

Den senaste mätningen gäller för december 2012. Trots att mätningarna är korrigerade för säsongsvariationer ser man i mätningarna ett tydligt mönster med nedgång under sommarmånaderna.

 

Från figuren över industriproduktionen ser man en ökad produktion i december 2012 jämfört med månaden före. Men IPI ligger på samma nivå som för ett år sedan.

 

Från motsvarande figur över orderingången ser man också en ökad orderingång i december 20112 jämfört med månade innan. Ser man ett år tillbaka så ligger orderingången på ungefär samma nivå.

 

Industriproduktionsindex och industrins orderingång visar att aktiviteten för svensk industri ligger på ungefär samma nivå som för ett år sedan.

 

Verkstad konjunkturläget och vinstutveckling

Rapporteringen för 4:e kvartalet 2012 är i full gång. Hittills har 6 bolag inom den viktiga exportinriktade verkstadssektorn rapporterat. Det innebär att ungefär hälften av de största företagen inom verkstad har rapporterat.

 

Det är flera frågor man försöker svar på från rapporterna:

 

Kan man se någon kommande vändning av konjunkturen?

 

Hur utvecklas vinsten och orderläge?

 

 

Orderläget

 

Alfa Laval och Scania förbättrar orderläget vid en jämförelse mellan 2012-Q4 och 2011-Q4. Alfa Laval rapporterar ökade orderlägen inom processindustrin och livsmedelsindustrin medan Marin & Diesel området minskade något. Scanias förbättrade orderläge kommer från Latin Amerika och då främst Brasilien.

 

Atlas Copco rapporterar marginell negativ förändring av orderläget för 2012-Q4 jämfört med 2011-Q4. Orderingången i både Nord- och Sydamerika rapporteras som god. Europa uppvisar en splittrad bild med god efterfrågan i Tyskaland och Storbritannien. Även Asien uppvisar en splittrad bild med god efterfrågan i Sydkorea och Indien medan lägre efterfrågan i Kina och Japan.

 

Sandvik rapporterar totalt en minskad efterfrågan. En hyfsad efterfrågan finns inom flyg, olja/gas och processindustrin medan gruvor, konstruktion och bilindustrin är svagare. Efterfrågan rapporteras vara starkast inom Nordamerika och Afrika.

 

SKF rapporterar en totalt minskad efterfrågan. Efterfrågan i Nord- och Sydamerika förväntas bli oförändrad medan inom Europa förväntas efterfrågan bli påtagligt lägre och något lägre i Asien.

 

För Volvo minskade orderingången totalt för 2012-Q4 jämfört med 2011-Q4. Uppdelat på regioner så ökade orderingången i Sydamerika medan övriga regioner minskade. Intressant att notera är att orderingången för 2012-Q4 ökade med 15 % jämfört med 2012-Q3.

 

Tabell: Vinster, orderläge och kursändring

	EBITA			Order				Kurs
	2012-Q4 (MSEK)	2011-Q4 (MSEK)	Ändring (%)	2012-Q4 (MSEK	2011-Q4 (MSEK)	Ändring (%)	Ändring (%)
Alfa Laval	1 316	1 387	-5	7 252	6 774	+11	+4.5
Atlas Copco	4 687	4 596	+2	21 101	21 927	-4	-3.6
Sandvik	3 058	3 240	-6	21 070	23 990	-10	-0.9
Scania	2 165	2 741	-21	19 625	15 846	+24	-2.5
SKF	1 227	2 006	-49	14 984	16 257	-8	+1.2
Volvo	1 121	6 955	-84	71 793	86 507	-17	+3.9

Vinstutveckling

Atlas Copco redovisar en positiv vinstutveckling för 2012-Q4 jämfört med 2011-Q4. Övriga bolag redovisar negativ vinstutveckling för samma period. Alfa Laval och Sandvik har en mindre negativ förändring medan Scania, SKF och framförallt Volvo redovisar en stor negativ vinstutveckling.

 

Kursförändring

Det är intressant att analysera marknadens reaktioner på bolagens rapporter. Jämförelsen är inte helt korrekt då bolagen redovisar vid olika dagar med olika dagsaktuell kursklimat men säger ändå något om kommande förväntningar.  Här sticker Alfa Laval och Volvo ut med en kursökning på cirka 4 % för respektive bolag. Atlas Copco straffas däremot med en kurssänkning på – 3.6 %.

 

Sammantaget

Halvvägs in i rapporteringen för 2012-Q4 visar att orderläget för flera av bolagen har vänt upp jämfört med 2011-Q4. För Volvo kan man se en markant uppgång jämfört med 2012-Q3. Det kan tyda på att lågkonjunkturen har bottnat. De marknader som visar styrka är Nord- och Sydamerika. Vad det gäller vinstutvecklingen har den ännu inte tagit fart och man kan förvänta sig fortsatta nedskärningar i produktionen.

Bankkort vs kreditkort

Många har koll på skillnaden mellan bankkort och kreditkort men vi ska ändå börja med att diskutera skillnaden.

 

Ett bankkort är direkt kopplat till ett bankkonto. Använder man ett bankkort för att ta ut pengar via automat eller betala en vara, dras (debeteras) hela summan direkt från det bankkonto som bankkortet är kopplat till.

 

Kreditkortet däremot är inte kopplat till något specifikt bankkonto utan utgivaren av kreditkortet faktureras innehavaren av kreditkortet i efterhand för uttag av kontanter eller inköp av varor som man gjort. Oftast får man en faktura en gång per månad, vilka man själv måste betala manuellt.

 

För att göra det hela tydligare borde korten även i dagligt tal kallas för debetkort respektive kreditkort.

 

Frågan man ställer sig är vilket som är lämpligast att använda, bankkort eller kreditkort. Som vanligt finns inget entydigt svar på frågan. Därför vi ska översiktligt gå igenom villkoren för de vanligaste bankkorten och kreditkorten som tillhandahålls av de fyra största bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Detaljerna finns  i tabellerna för bankkort respektive kreditkort.

 

Bankkort

Alla de stora bankerna har en årsavgift. Nordeas avgift är högre än de övriga men är man förmånskund hos Nordea är årsavgiften lägre. Ingen bank tar någon avgift för kontantuttag inom Sverige eller inom Euro-området. Dock tillkommer en växlingsavgift inom Euro-området. Utanför Euro-området och för övriga länder gäller en fast avgift vid kontantuttag samt valutaväxlingspåslag. Skillnaden mellan bankerna är marginell men Handelsbanken har lägst fast avgift och valutaväxlingspåslag.

 

Vid köp av varor utanför Sverige tillkommer samma valutaväxlingspåslag som vid kontantuttag.

 

 

Bankkort		Handels-banken	Nordea	SEB	Swedbank
Typ av kort		Visa	Visa - Master	Visa	Visa
Avgift kontant-uttag	Sverige	0 kr	0 kr	0 kr	0 kr
	Euro/EU	0 kr	0 kr	0 kr	0 kr
	Övriga EU	35 kr	40 kr	35 kr	35 kr
	Övriga länder	35 kr	40 kr	35 kr	35 kr
Valutaväxlingspåslag		1.5 %	1.55 %	1.65 %	1.65 %
Reseförsäkring		Ja	Ja	Ja	Ja
Ordinarie pris		250 kr/år	288 kr/år	250 kr/år	250 kr/år
Förmånskund pris			144 kr/år

Kreditkort

Årsavgiften varier en hel del mellan bankerna. Är man förmånkund hos Nordea är avgiften borttagen. Avgiften för kontantuttag varierar också mellan bankerna. SEB har en fast avgift på 35 kr i Sverige medan de övriga bankerna har ett procentuellt påslag med en minsta avgift. För kontantuttag utanför Sverige tillkommer också ett valutaväxlingspåslag.

 

Vid köp av varor utanför Sverige tillkommer samma valutaväxlingspåslag som vid kontantuttag.

 

När man använder kreditkortet kommer fakturan i efterhand. Här har man en räntefri kredit mellan 45 – 60 dagar beroende på bank.  Man har därefter möjlighet att göra en delbetalning av fakturan men återstående delskuld belastas med en ränta på cirka 11 %.

 

 

Kreditkort		Handels-banken	Nordea	SEB	Swedbank
Typ av kort		Visa-Master	Visa Guld	MasterCard	MasterCard
Avgift kontant-uttag	Sverige	1 % min10 kr	2 % min 40 kr	35 kr	3 % min 35 kr
	Euro/EU	0 kr	2 % min 40 kr	35 kr	3 % min 35 kr
	Övriga EU	35 kr	2 % min 40 kr	35 kr	3 % min 35 kr
	Övriga länder	35 kr	2 % min 40 kr	35 kr	3 % min 35 kr
Valutaväxlingspåslag		1.5 %	1.55 %	1.65 %	1.65 %
Räntefri kredit dagar		45	55	60	55
Ränta vid delbetalning		11.6 %	11.1 %	10.68 %	11.95 %
Reseförsäkring		Ja	Ja	Ja	Ja
Ordinarie pris		250 kr/år	470 kr/år	195 kr/år	195 kr/år
Förmånskund pris			0 kr/år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattning

Villkoren för bankkort och kreditkort skiljer sig vad det gäller avgifter vid kontaktuttag och betalningsvillkor.

 

Den största fördelen med bankkort är att avgiften för kontantuttag i Sverige är noll. Den största fördelen med kreditkort är att betalningen sker först i efterskott med en räntefri period. Man kan dessutom kolla fakturan och se om allt är ok innan man betalar banken.

 

Vad man ska se upp med vad det gäller kreditkort är en förrädisk möjlighet till delbetalning med en hög ränta. Kreditkorten används huvudsakligen till köp av konsumtionsvaror, t.ex. resor, restaurangbesök och elektronikprodukter. Det är då tveksamt om man ska låna till köp av konsumtionsvaror.

 

En fördel med betalning av resor med bankkort eller kreditkort är att en kompletterande reseförsäkring inkluderas vid köpet.