Bostadslånen följer naturligtvis med i samma utsträckning som styrräntan höjs.
I och med den förväntade räntehöjningen kommer frågan upp i olika sammanhang om man ska binda räntan för en längre tid, tex. 2 år eller 5 år. Iden är att den långa bostadsräntan ska vara mer lönsam. Men för vem är den långa bundna räntan lönsam, för låntagarna eller är det låneinstituteten (bankerna)?
Antag att vi tar ett bostadlån på en miljon kronor för köp av en villa och jämför räntekostnaden för tre vanliga bindningstider; 3 månader, 2 år och 5 år.
Vi använder historiska data på räntan (bunden 3 mån, 2 år och 5 år) under de senaste 12 åren, dvs mellan åren 1998 - 2010. Det är en period då bostadsräntan i Sverige uppfört sig relativt "normal".
Total räntekostnaden för perioden 1998 - 2010 för de tre alternativen blir (beräkningen bygger naturligtvis på att räntan hålls konstant under respektive period):
- Bundet 3 mån: 557 000 kr
- Bundet 2 år: 635 000 kr
- Bundet 5 år: 747 000 kr
Om vi använder vi historiska data för bostadsräntan under 1990 - 2010 får vi också med den period Sverige hade mycket dåliga statliga finanser.
Totala räntekostnaden för perioden 1990-2010 för de tre olika alternativen blir:
- Bundet 3 mån: 1 452 000 kr
- Bundet 2 år: 1 539 000 kr
- Bundet 5 år: 1 877 000 kr
Båda exemplen visar att det mer lönsamt för låntagarna att hålla sig till 3 månaders alternativet. Argumentet att den längre bindningstiden ska vara en form av försäkring mot kraftiga räntevariationer är svagt och tjänar bara låneinstitutens intressen.


