fredag 23 december 2011

God Jul

Alla läsare önskas en God Jul eller om man så vill en Trevlig Helg. De senaste jularna har vi av personliga skäl tillbringat i New York, men år blir vi hemma. Våra amerikanska familjemedlemmar kommer till Sverige.

Landet i väster kan i mångt och mycket ses som julens Mecka, format av Coca-Colas reklammakare, men ändå inte. Jag vill påstå att den Svenska julen är streamad i högre grad än i USA. Vad det beror på är jag inte rätt person att svara på, men påverkan är stor från ICA, Coop, Dressman och de övriga ”lika kedjorna”.

Vi planerar för ett traditionellt svenskt julbord med olika former av lax och kött. Mina favoriter är utan tvekan gravad och kallrökt lax samt skinkan med dopp i grytan. Snapsen ska också till och här är OP min absoluta favorit.

Då det är första gången för flera av våra amerikanska vänner att besöka Sverige, kommer vi också ha en del andra aktiviteter. Ett besök i Falu Koppargruva och en tur till Siljans-bygden kommer det att bli.

söndag 18 december 2011

Investeringsklockan Uppdaterad

Investeringsklockan är uppdaterad, klicka på fliken Investeringsklockan ovan  eller kolla på figuren nedan. Uppdateringen är relaterad till Sveriges ekonomi. Som jag ser har klockan rört sig framåt sedan den senaste uppdateringen och är nu kl. 06.00. Att klockan rört sig framåt sedan senaste uppdateringen är helt klart men hur långt känns dock något osäkert.

Fokuserar vi på räntan så toppade den långa räntan i februari och har därefter fallit kontinuerligt, den ser dessutom att fortsätta att falla. Den korta räntan har fallit sedan maj men ser att plana ut.

BNP relaterad till föregående kvartal visar på ökande värde för de senaste kvartalen medan BNP relaterad till föregående års kvartal visar på fortsatt nedgång. Det kan tyda på att botten är nådd.

Inflationen toppade under maj 2011 och har därefter fallit. Sannolikt kommer inflationen att fortsätta kräftgången.

Sammantaget anser jag att ändring av BNP relaterad till föregående kvartal bottnar. På liknande sätt ser den korta räntan att närma sig botten. Det tyder sannolikt på att vi närmar oss botten av konjunktursvängningen och hamnar i en lågkonjunktur.

Vad det innebär för aktiemarknaden är det fortfarande svårt att förutsäga. Jag sticker ut hakan och gör en prognos. Enligt de indikatorer som jag studerar är sannolikheten relativt stor för en bottning av börsen kommer att ske någon gång mellan april – september under 2012.

lördag 10 december 2011

Låneskuld II

Temat låneskuld fortsätter även i detta inlägg. Anledningen är att ett stort fokus för den ekonomiska debatten i dagsläget ligger på Eurons vara eller inte vara och vad som kan påverka den framtida ekonomiska utvecklingen.

Vad det gäller storleken på de största ekonomierna ligger USA i särklass främst. Dess ekonomi är mer än dubbelt så stor som Kina respektive Japan. Därefter följer Tyskland, Frankrike, Storbritannien Brasilien och Italien. Dagens krisande Grekland är i detta sammanhang en liten ekonomi. Se figuren nedan.

Då den ekonomiska debatten rör underskott i staternas ekonomier som finansieras genom lån blir lånebördan för respektive land intressant. Man brukar mäta ett lands lånebörda som hur stor procentuell del lånet utgör av dess BNP.

Man kan jämföra med ett huslån, då man vanligtvis kan ta ett bottenlån som 75 % av villans marknadsvärde. Ett lån på mer än 100 % säger att man har lånat över skorstenen och banken knackar troligen på dörren. Från diagrammet nedan  framgår att Japan har största procentuella skuld följt av Grekland och Italien. Flera länder ligger farligt nära 100 %, Irland, Belgien, USA och Portugal.

Man frågar sig varför Japan som har den avsevärt största procentuella låneskuld inte på samma sätt som Grekland betraktas som bankrutt. En förklaring ligger i att lånen kostar olika mycket för respektive land. Beräknas räntekostnadens procentuella del av BNP blir bilden annorlunda. Använder vi oss av räntesatsen för den 10-åriga obligationsräntan så betalar Grekland 40 % av BNP i räntekostnad.

Japans räntekostnad är enbart 2 % av dess BNP, vilket beror på att marknaden har stort förtroende för Japan och dess förmåga att betala lånen. Med Grekland är det tvärtom.


Detta är naturligtvis inte hållbart att Grekland ska betala 40 % av BNP som ränta varje år. En beslutad nedskrivning av Greklands lån med 50 % skulle reducera Greklands räntekostnad till hälften. Men det är fortfarande inte hållbart. Det som måste till är att förtroende för Grekland stärks så att deras räntesats på den 10-åriga obligationsräntan minskas avsevärt.

Således räcker det inte med att enbart skriva ned Greklands låneskuld för att undvika ett grekiskt haveri utan det krävs handfasta åtgärder för att stärka förtroendet för Grekisk ekonomi. De åtgärder som EU i veckan kom fram med som att föreslå striktare ekonomiska budgetregleringar räcker inte på något sätt att lösa den pågående krisen.

Det Grekiska dramat kommer att fortgå så länge som marknaden saknar förtroende för Grekland.

torsdag 8 december 2011

Låneskuld – Ruinens Brant?

Nuvarande problem i världsekonomin beror till stora delar av enskilda länders problem med att man under lång tid finansierat sin statliga verksamhet med lån. Låna är fullt möjligt att göra för att parera en lågkonjunktur och undvika att alltför mycket skära i de statliga utgifterna. Problemet för närvarande är att vissa länders låneskuld har eskalerat, vilket gör att bland annat Grekland står vid ruinens brant och att andra länder kan följa efter med liknande kriser. 

Frågan man ställer sig är ”Hur allvarlig är den nuvarande krisen i världsekonomin?”

I detta sammanhang spelar Bruttonationalprodukten (BNP) en stor roll eller snarare den procentuella ökningen av BNP. Är den procentuella ökningen negativ krymper ekonomin vilket medför att statens skatteintäkter minskar. Omvänt, ökad BNP medför ökade skatteintäkter. Det är heller inte bra om ökningen är för stor vilket kan leda till överhettning.

Ändring av BNP kvartalsvis, för i våra ögon de mest intressanta ekonomierna, visas i följande diagram uppdelade för Norden, EURO-området, Övriga EU-länder, BRIC-länderna och de länder som motsvaras av de Stora Ekonomierna.








För de nordiska länderna visar diagrammet på en positiv ökning av BNP efter första kvartalet år 2010 (2010 – Q1), därefter planar BNP ut under 2011.

För EURO-området är situationen liknande men med en något negativ trend under 2011. Grekland och Portugal sticker ut med negativ tillväxt i BNP.






















Övriga Europa som inte tillhör EURO-området visar på en splittrad bild. Sverige, Danmark, Polen och Litauen visar på en stabil utveckling av BNP medan övriga länder visar på en fallande BNP.


















 BRIC länderna visar på en förhållandevis stor ökning av BNP, där Brasilien ligger i en fallande trend.



















Världen största ekonomier visar på positiv tillväxt, där även Japan hamnar ovanför nollstrecket.

Förändring av BNP säger en del om ländernas ekonomiska tillstånd. För att beskriva länders skuldsättning använder man sig av kvoten mellan total skuld och BNP. Man kan jämföra med belåning av en villa, där belåningsgraden beskrivs som kvoten mellan det totala lånet och villans marknadsvärde. Följande diagram visar länders belåningsgrad i procent av BNP.

Belåningsgraden i Norden ligger klart under 50 %, vilket får anses vara väl godkänt.





















Belåningen för EURO-länderna är större än Norden. Flera länder (Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Portugal) har en belåningsgrad större än 75 %. Grekland och Italien sticker ut med en belåningsgrad större än 100 %.




















För övriga länder inom EU-området ligger Ungern och Storbritannien på en belåningsgrad motsvarande 75 % medan övriga länder ligger bra till.



















Vad det gäller BRIC-länderna ligger Brasilien och Indien på cirka 60 %, vilket får anses vara godkänt.


















För de största ekonomierna sticker Japan ut med en belåningsgrad på cirka 220 %! Dessutom ligger USA och Canada högt.

Vid en jämförelse av belåningsgraden framgår det att Japan är särklass högst belånat. Därefter kommer Grekland och Italien följt av Belgien, Irland, Portugal och USA.

Att Japan med sin höga belåning ändå är en stark ekonomi är förvånande men kan förklaras genom att studera ett lands totala räntekostnad i för hållande till dess BNP, d.v.s. kvoten mellan räntekostnad och BNP. Vid beräkningen används respektive lands 10-åriga obligationsränta. Följande diagram visar kvoten mellan räntekostnad och BNP.

















Räntekostnaden för Norden för alla länder under 2 % av BNP.























Grekland sticket ut med en räntekostnad på över 40 % av BNP. Portugal, Italien och Irland ligger också högt.




















Av övriga EU-länder ligger Ungern högt.


















För BRIC länderna har Indien en relativ hög räntekostnad.


De största ekonomierna har en räntekostnad på cirka 2 % av BNP.

Sammantaget visar utvecklingen av BNP att de flesta länder har en positiv utveckling av BNP och att ökningen av BNP har planat ut efter den senaste uppgången. Från detta är svårt att se att världsekonomin står inför en större recession. Flera länder har en hög skuldsättning, där Japan och Grekland sticker ut följt av Portugal, Belgien och Irland.

Ett annat mått att studera skuldsättningen är kvoten mellan räntekostnad och BNP, vilket speglar vad lånet kostar för respektive land. Här tonar en något annorlunda bild upp. Grekland måste betala 40 % av BNP i räntekostnad, följt av Portugal, Italien och Irland med en räntekostnad på cirka 10 % av BNP. Noterbart är att Japan och USA har en räntekostnad på cirka 2 % av BNP, vilket beror på att dessa länder kan låna till en betydligt lägre ränta än Grekland.

Grekland kan naturligtvis inte betala nästan halva sin BNP i räntekostnader. En förslagen nedskrivning av Greklands lån med 50 % medför att Grekland skulle betala räntor motsvarande 20 % av BNP kommer knappast heller inte att fungera. Troligen måste Greklands lån skrivas ned med 75 % för att en betalningsplan skall fungera. Kan långivarna verkligen tåla detta?

Således summa summarum, Grekland är det i särklass största problemet.


fredag 2 december 2011

Tillbaka igen

Tyvärr har det inte blivit så mycket skrivet på bloggen under senaste halvåret. Anledningen har varit att det hänt mycket på den privata spelplanen och att motivationen för att skriva inte legat på topp. För att skämta till det har det både varit både försvarsspel och anfallsspel, där det offensiva spelet har fungerat bäst. Men nog om detta.

Som alla vet har finansmarknaderna varit turbulenta. Man skyller på varandra varför krisen har uppstått. Politikerna säger att det är en finanskris medan finansen säger att det är en politisk kris. Det är det gamla vanliga frågan: vad kom först hönan eller ägget?

Det hjälper inte att träta om vem som bär skulden utan problemet måste hanteras. Det är högst osannolikt att finansmarknaden på egen hand kommer med en lösning. Som jag ser det äger politiken frågan. Det gäller framför allt att politierna måste enas inom Europa respektive inom USA måste enas om en förtroendefull strategi.

Frågan man ställer sig är hur länge kommer nuvarande nedgång att pågå. Det finns naturligtvis i dagsläget inget svar på detta. Endast i efterhand kan man se vändningen, vilket gör att placeringar i aktier och fonder för tillfället är utmanande svårt. Ska jag drista mig till en prognos så tror jag enligt de indikatorer som jag följer att en vändning kan komma under sommaren 2012, d.v.s. vi får vänta oss att den nedåtgående trenden håller i sig ytterligare ett halvår.

Under sommaren har jag minskat min exponering mot svenska verkstadsbolag och ökat exponering mot bl.a. Betsson. Bolaget uppvisar en stabil intjäningsförmåga. Förvärvet av Betsafe stärker bolaget ytterligare.

Dessutom har jag omfördelat aktier från Sverige till Nordamerika. Jag har varit inne och vänt i Apple och Valery Energy med gott resultat. Nu är mitt intresse inriktat mot McDonalds, Apache och Barric Gold. McDonalds är välkänt och jag anser att med deras varumärke finns goda möjligheter till expansion på nya marknader.

Apache Corp är ett bolag som verkar inom energisektorn. Man exploaterar och utvinner olja samt gas. Verksamheten finns i USA, Kanada, Australien, Argentina, Chile, Storbritannien och Egypten. Verksamheten i Egypten för värvades under 2010 från BP.

Barric Gold Corp utvinner och säljer guld från egna gruvor. Företaget producerar också koppar och har intressen i olje-och gas tillgångar i Kanada genom sitt olje- och gas dotterbolag Barrick energi.