lördagen den 10:e december 2011

Låneskuld II

Temat låneskuld fortsätter även i detta inlägg. Anledningen är att ett stort fokus för den ekonomiska debatten i dagsläget ligger på Eurons vara eller inte vara och vad som kan påverka den framtida ekonomiska utvecklingen.

Vad det gäller storleken på de största ekonomierna ligger USA i särklass främst. Dess ekonomi är mer än dubbelt så stor som Kina respektive Japan. Därefter följer Tyskland, Frankrike, Storbritannien Brasilien och Italien. Dagens krisande Grekland är i detta sammanhang en liten ekonomi. Se figuren nedan.

Då den ekonomiska debatten rör underskott i staternas ekonomier som finansieras genom lån blir lånebördan för respektive land intressant. Man brukar mäta ett lands lånebörda som hur stor procentuell del lånet utgör av dess BNP.

Man kan jämföra med ett huslån, då man vanligtvis kan ta ett bottenlån som 75 % av villans marknadsvärde. Ett lån på mer än 100 % säger att man har lånat över skorstenen och banken knackar troligen på dörren. Från diagrammet nedan  framgår att Japan har största procentuella skuld följt av Grekland och Italien. Flera länder ligger farligt nära 100 %, Irland, Belgien, USA och Portugal.

Man frågar sig varför Japan som har den avsevärt största procentuella låneskuld inte på samma sätt som Grekland betraktas som bankrutt. En förklaring ligger i att lånen kostar olika mycket för respektive land. Beräknas räntekostnadens procentuella del av BNP blir bilden annorlunda. Använder vi oss av räntesatsen för den 10-åriga obligationsräntan så betalar Grekland 40 % av BNP i räntekostnad.

Japans räntekostnad är enbart 2 % av dess BNP, vilket beror på att marknaden har stort förtroende för Japan och dess förmåga att betala lånen. Med Grekland är det tvärtom.


Detta är naturligtvis inte hållbart att Grekland ska betala 40 % av BNP som ränta varje år. En beslutad nedskrivning av Greklands lån med 50 % skulle reducera Greklands räntekostnad till hälften. Men det är fortfarande inte hållbart. Det som måste till är att förtroende för Grekland stärks så att deras räntesats på den 10-åriga obligationsräntan minskas avsevärt.

Således räcker det inte med att enbart skriva ned Greklands låneskuld för att undvika ett grekiskt haveri utan det krävs handfasta åtgärder för att stärka förtroendet för Grekisk ekonomi. De åtgärder som EU i veckan kom fram med som att föreslå striktare ekonomiska budgetregleringar räcker inte på något sätt att lösa den pågående krisen.

Det Grekiska dramat kommer att fortgå så länge som marknaden saknar förtroende för Grekland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar