onsdag 4 december 2013

Läget i Skolan

Detta inlägg går utanför boxen om vad jag normalt brukar skriva men jag anser skolan i Sverige är mycket viktig för det framtida välståndet.
 
OECD gör en undersökning bland medlemsländerna vad det gäller kunskapsnivån bland elever som går i 9:e klass, d.v.s. elever som är 15 år. I mätningen fokuserar man på tre områden: Matematik, Läsförståelse och Naturvetenskap.  Den senaste mätningen gjordes år 2012 och kan sammanfattas i följande figur där röd stapel representerar Sverige. Figuren visar att Sverige ligger på 29:e plats av totalt 35 länder. En föga smickrande siffra.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
Den senaste mätningen visar också att Sverige har störst resultatförsämring i samtliga tre områden som mäts. Dessutom är trenden fallande sedan undersökningen genomfördes första gången år 2000. Trenden för Sverige visas i figuren nedan.
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Som jag ser det är det inte det absoluta mätvärdet för Sverige år 2012 som är det mest allvarliga utan det är den fallande trenden som är ett mycket större problem. Sverige som internationellt inte kan konkurrera med låga löner är hänvisade till att konkurera med en välutbildad befolkning.
 
Skolverket diskuterar möjliga orsaker bakom den fallande kunskapstrenden, Skolverket Rapport 398 år 2013. Generellt säger man att det inte går att peka på någon isolerad förklaringsfaktor. Man anser att det är många olika faktorer som möjligt kan ha en påverkan.
 
Skolverket diskuterar ändå möjliga orsaker:
  • Svenska skolor fokuserar mer på andra ämnesområden än vad man gör internationellt. T.ex. är svenska elever generellt duktigare än motsvarande i andra länder i ämnen som engelska och samhällskunskap. Dessa ämnesområden finns inte med i PISA-undersökningen.
  • Man berör också möjligheten av att skolval- och friskolereformen möjligen kan påverka negativt. Skolverket konstaterar att det finns stora olikheter mellan olika skolors resultat men konstaterar att det inte finns några entydiga forskningsresultat.
  • Vad det gäller kommunaliseringen, d.v.s. att ansvaret för att skolan har förts över från staten till respektive kommun. Här konstaterar Skolverket att det finns mycket stora skillnader i resurstilldelningen till skolverksamheten och fördelning av resurser mellan skolor i respektive kommun. Ändå konstaterar Skolverket att några slutsatser inte kan dras från detta faktum att olika kommuner satsar så olika mycket på skolverksamheten.
  • Slutligen diskuterar Skolverket om betygsreformen från relativa betyg till målrelaterade betyg kan ha någon inverkan på kunskapsläget med att säga att man inte vet.
Min egen åsikt om den nedåtgående trenden är att den startade mycket tidigare än vad PISA-undersökningen visar. Jag har tyckt mig se att kunskap betraktats som minder viktigt och anar att det till en del finns en viss kunskapsfientlighet inom vissa samhällsgrupper. I många skolklasser är det inte häftigt att vara duktig i skolan.

I en förlängning blir det en kultur av akademikerfientlighet bland vissa samhällsgrupper. Ett uttryck för det är läraryrkets låga status. Om det finns det en aversion mot kunskap. Varför skall man då ha respekt för det som skolan försöker lära ut?
 
För att vända trenden tror jag främst på att två delar måste hanteras. Det ena är att öka svenska elevers eget intresse för studier. Det bör inte enbart ligga på skolan att motivera elever att studera. Det ska också komma hemifrån och ligga i elevens och föräldrars intresse.
 
Det andra gäller tilldelning av resurser till skolans verksamhet. Idag använder en del kommuner skolan som ett ekonomiskt dragspel för att klara den övriga kommunal budgeten. De kommuner som har en ansträngd budget kan vara frestade att minska anslagen till skola och på så sätt genera en lågprisskola, billigt men med tvivelaktig kvalité.

2 kommentarer:

  1. Å andra sidan, för de som tar studierna på allvar och väljer att utbilda sig blir det färre att konkurrera med i Sverige. Det bäddar för att utbildning kommer att löna sig mer än vad det hittills gjort i Sverige, då det blir ett mindre utbud av riktigt högkvalificerad arbetskraft och arbetsgivarna får betala mer för att attrahera dessa personer.

    För Sverige som helhet ser jag det som en klar indikation på det samhälle som politikerna styr landet mot, vilket står i strid mot det som politikerna talar om. Som vanligt, titta på vad de gör, inte vad de säger....

    SvaraRadera
  2. Mycket riktigt att industrin saknar utbildad arbetskraft. Det gäller inom många områden. Högkvalificerad personal är ännu mer svårfångad. Om man inte ser upp kan det bli en flaskhals för den framtida tillväxten.

    Avgiftbeläggning av akademiska studier för studenter som kommer från länder utanför EU var i detta sammanhang ett kortsiktigt beslut. Här tappade Sverige många begåvade människor. Dessa hade varit en god resurs för framför allt exportindustrin.

    SvaraRadera